|
I skuggan av senaste solen
had' en fiskare fallit i dvala med en rynka längs ansiktet liksom ett slags småleende. Det kom en mördare till stranden med jättestora barnsögon med frukstansfyllda stora ögon, det var spegeln av ett äventyr. Han bad den gamle mannen om bröd: "Jag är hungrig och har inte tid." Han bad den gamle mannen om vin: "Jag är törstig och är en mördare." Gubben öppnade ögonen i ljuset, inte heller tittade han på runt om. Han hällde i vin och knäckte bröd för én som var hungrig och törstig. Det var bara ett ögonblicks värme och han gick sin väg med vinden. Inför ögonen ännu solen och en fiskare bakom i ryggen. En fiskare bakom i ryggen och minnet förvandlas till sorg, det är minnet på en aprilmånad han lekte i skuggan av en plats. Det red till stranden två gendarmer, säkert i sadeln och välutrustade och de frågade den gamle mannen om han därnära sett en mördare. I skuggan av senaste solen had' en fiskare fallit i dvala med en rynka längs ansiktet liksom ett slags småleende. med en rynka längs ansiktet liksom ett slags småleende. [traduzione di Riccardo Venturi] |